Namn och stavning

Whisky kommer från det Gailiska ordet, ”uisge/uisce beatha” som betyder ”Water of life, livets vatten” som troligtvis kommer från det Latinska orden ”Aqua Vitae”.

Stavningen whisky är gennerelt använt för whisky destillerade I Skottland, Wales, Kanada och Japan medans whiskey (med "e") används för drycken destillerad i Irland.

Ett direktiv från 1968 av ATF (The Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives), fastslår att den officiella Amerikanska stavningen ska vara ”Whisky” men tillåter stavning på ettiketer med ordet ”Whiskey”, med hänsyn till traditionen använder dock de flesta producenter i USA den senare stavningen.

En minnesregel för att komma ihåg vilken stavning som används är att ”Irland” och ”USA” har åtminstone ett ”e” i deras namn medans ”Skottland”, ”Kanada” och ”Japan” inte har det.

Internationel lag förbehåller ordet ”Shotch whisky” till dom whisky som produceras i Skottland, följdakligen förhindras andra/främande whisky-producenter från att använda ordet ”Scots, Scotch, Scotland eller Scottish”. Liknande uppgörleser finns för ”Irish whiskey”, ”Canadian whisky” och ”burbon whiskey”.

I Nordamerika och delar av Centraleuropa, används förkortningen ”Scotch” för ”Scotch whisky”. I England, Skottland och Wales så refererar ordet ”Whisky” nästan alltid till ”Scotch whisky”, ordet ”Scotch” används sällan ensamt.

Whiskybegreppen

Lite historia:
"Redan de gamla grekerna" frestas man att säga men det vore att ta i. Riktigt så gammal är förmodligen inte traditionen att tillverka whisky. Exakt när konsten uppstod kan ingen säga men man vet att munkar på Irland destillerade whisky på 700-talet. Därifrån spred sig sedan whiskyn över världen.
Först kom den till Skottland där man vet att det tillverkades whisky på 1400-talet och sedan följde den med utvandrarna till USA och Kanada, samt lustigt nog till Japan som idag räknas till ett av de fem stora whiskyproducerande länderna.
Ordet whisky kommer från det gaeliska uttrycket uisghe beatha (uttalas "ischgeebaa") som betyder ungefär samma sak som latinets aqua vitae - det vill säga livets vatten.

Tillverkningen:
Hur skapas då denna den ädlaste av drycker? Ja, det beror på - det finns skillnader i tillverkningen beroende på vilken typ av whisky som framställs men principen är densamma.
Ingredienserna är enkla - säd, vatten, jäst. Och ekträ, skulle man kunna tillägga. Single malt whisky, för att ta den som exempel, tillverkas av korn. (Grainwhisky, som bildar basen i blended whisky, tillverkas av vete eller majs.) Första steget är mältningen, då man blötlägger kornet för att få det att börja gro. Efter att ha grott i en dryg vecka ska kornet torkas. Det görs i en så kallad kölna där man eldar med torv - och det är torvröken som ger maltwhiskyn dess rökiga karaktär. Därefter är det dags för mäskningen, som innebär att det torkade kornet, malten, mals till grovt mjöl och blandas med vatten. Den söta vätska som blir resultatet kallas för vört. Vörten ställs på jäsning ett par dagar i stora kar med tillsats av jäst och nu börjar det hända saker - det luktar bedrövligt men det är i det här stadiet som vår vän alkoholen börjar produceras. Den färdigjästa vörten (som har en styrka på 7-8%) går vidare till destilleringen som sker i två omgångar och i princip går ut på att skilja alkoholen från vattnet genom upphettning och nedkylning. Efter första omgången har alkoholstyrkan höjts till ungefär 25%, efter andra omgången till närmare 70%. Nu har vi fått en klar, stark sprit som knappast kan betraktas som god att dricka. Hittills har det gått ganska fort, bara några veckor, men sista steget för att förvandla spriten till fin whisky tar aningen längre tid. Det är dags för lagringen - och den är ett kapitel för sig.

Lagring:
De flesta whiskyetiketter trumpetar stolt ut att flaskans innehåll lagrats si och så många år. Den kortaste lagringstiden för Skotsk whisky är tre år, men när det gäller single malt nöjer man sig sällan med det - maltwhiskyn lagas ofta 10-18 år och ibland längre än så. Grainwhisky lagras kortare tid.
Det är under lagringen som whiskyns smak och karaktärsdrag kommer fram.
Lagringen sker på ekfat. Det kan röra sig om begagnade fat som tidigare använts för sherry eller bourbon, eller nya fat som man bränner på insidan (vanligast i USA). Vissa sorter lagras idag även på vinfat för att få en speciell smak och doft. Spriten tar åt sig smak och färg av de ämnen som finns i fatet och i själva träet. Och det är till och med fiffigare än så. Ekträ "andas", det vill säga släpper igenom luft, vilket innebär att whiskyn får en del av sin karaktär från den luft som passerar genom tunnan. En whisky som lagrats vid havet på Islay får alltså en annorlunda karaktär än en som lagrats i det inre av lågländerna. Ju längre whiskyn lagras, desto mer smak får den - och desto mindre whisky blir kvar i tunnan. Whiskyn dunstar under lagringen, cirka 2% försvinner varje år och det som dunstar bort kallas för The Angels' Share, änglarnas andel. Lite poetiskt, eller hur?
När whiskyn tappas på fat för lagring har den spätts med vatten till ungefär 63% styrka och innan den tappas på flaska späds den ytterligare till de 40-43% du får när du köper den. Somliga destillerier tappar också upp en mindre mängd flaskor som inte har spätts och som håller fatstyrka, Cask Strength.

Ofta sätter man likhetstecken mellan gammal whisky och bra whisky. Riktigt så enkelt är det inte. Det enda som är absolut säkert är att whiskyn blir dyrare ju äldre den är. Det är inget underligt med det - produktionskostnaden blir högre eftersom det kostar pengar även att låta whiskyn ligga på lagring.
Men den optimala åldern varierar från sort till sort. Blended whisky, som är en blandning av grainwhisky och olika maltwhiskies, anses bli bäst med en lagringstid på 6-12 år medan single malts som sagt blommar ut fullt på 10-18 år. Men det finns också skillnad mellan single malts från olika tillverkningsdistrikt: whisky från södra Skottland (Lowlands) mognar snabbare än exempelvis sorter från norra Skottland (Highlands). Vilket alltså innebär att en 15-årig höglandswhisky inte nödvändigtvis är "bättre" än en 10-årig låglandswhisky - och därmed är alla försök till ålderssnobberi tämligen meningslösa.
Den ålder som står på en flaska blended whisky anger åldern på den yngsta sorten i blandningen. Om blandningen huvudsakligen innehåller 20-årig whisky och bara en liten slatt 10-årig betyder det att den måste säljas som 10-årig. Åldern måste också anges i antal hela år whiskyn legat på fat. Har den legat på fat i 14 år och elva månader tänker man sig att det skulle avrundas uppåt till 15 år, men icke - den får inte marknadsföras som äldre än 14 år.

Begreppen:
Inom whiskytillverkingen råder en hel del begrepp och kanske också lite konstiga översättningar. Jag ska med denna berättelse försöka råda lite ordning och reda.

Vi börjar med lite allmän svensk-engelsk översättning:

  • - Malt heter på svenska också malt och betyder att man mältat (grott och torkat) ett sädesslag, oftast korn (för framställning av öl eller whisky). Då det gäller framställning av whisky så är betydelsen enbart mältat korn. Alltså inga andra sädesslag kommer ifråga då det står Malt.
  • - Grain betyder säd, spannmål mm. Då det gäller framställning av whisky så betyder Grain alltså andra spannmål än korn och majs.
  • - Corn betyder majs.
  • - Cask, Barrel, olika storlekar på fat som whiskyn lagras på.

De olika sorterna

Skotsk Whisky:

Scotch Singel Malt Whisky
Är en ren naturprodukt och tillverkas endast av vatten, jäst och korn. Den destilleras 2 gånger i kopparpannor, sk. ”Potstills”, och är, enligt lag, lagrad i minst 3 år. Och viktigaste av allt kanske, whiskyn som buteljeras som Singel Malt Whisky ska endast komma från ett och samma destilleri.

Scotch Pure Malt Whisky
Detta är nu den stora begreppsförvirringen börjar. Pure översätts enklast till ren, alltså ren malt, vilket det ju fortfarande är. Men även en Singel Malt Whisky är ju ”de facto” ren! Hur går då detta ihop? Jo, det finns en väsentlig skillnad mellan Singel och Pure. En Pure Malt Whisky får innehålla whisky tillverkad på flera olika destillerier. En Pure Malt Whisky är alltså inte detsamma som en Singel Malt Whisky. Däremot så fodras fortfarande minst 3 års lagring.

Scotch Vatted Malt Whisky
En Vatted Malt Whisky är detsamma som tidigare nämnda Pure Malt Whisky. Vatted Malt är ursprungsbeteckningen, och enligt vissa det korrekta namnet. Vatted kommer från ordet Vat som betyder kar, alltså det kar vari man blandar whiskyn från de olika destillerierna. Lagringstiden? Jo just det, samma här med! Ni börjar fatta!

Singel Cask
Singel Cask är en whisky som tappats och buteljerats från ett enda ekfat ”Singel Cask”. Det bör på etiketten framgå nummer på fatet samt datum eller år för buteljeringen och destillering. Är dessa data också handskrivna så är sannolikheten stor att denna flaska är en äkta Singel Cask.

Singel Barrel
Se Singel Cask.

Original Cask, Cask Strength
Whisky som buteljerats utan att någon reducering/spädning av alkoholhalten har genomförts.

Scotch Blended Whisky
Som epitetet fastslår, en blandad whisky. Denna gång inte bara blandad av Malt Whisky utan även med Grain Whisky. Grain Whisky tillverkas av spannmål av olika slag (oftast vete) och bränns i en kontinuerlig panna. Denna sprit skiljer sig inte nämnvärt från andra typer av sprit, exempelvis vodka, gin eller industriell rom. Däremot, lagras även Grain Whiskyn i minst 3 år innan den sedan används som grund i Scotch Blended Whisky.

Jorå! Det finns även Singel Grain Whisky, inte på något sätt vanlig, inte heller särdeles populär. God? Det är en bedömning som är upp till drickaren.

Andra begrepp som kan förekomma på flaskan
Innan whiskyn kan tappas på flaska ska den spädas med vatten till önskad styrka, vanligtvis 40, 43 eller 46%. En del buteljeringar späds inte utan tappas direkt på flaska, Cask Strength eller Raw Cask. Detta ger en mycket stark och smakrik whisky som med fördel avnjuts med lite vatten i (efter egen smak och tycke). Vid buteljering kylfiltreras (Chill Filtration) whiskyn oftast för att enklare uppnå en konsistent smak. Denna kylfiltreing tar även bort små partiklar som innehåller smakämnen. På vissa flaskor kan det stå ”Uncill-Filtered” och då har man valt att inte kylfiltrera whiskyn. Vissa påstår att detta ger en naturligare whisky. Om whiskyn inte är kylfiltrerad kan den bli lite mjölkvit eller grumlig då man häller i lite vatten.

De skotska områdena:
Skottland indelas i flera olika områden.

  • - Lovland,
  • - Eastern and Southern Highland, Higland Islands, Northern & Western Highlands,
  • - Speyside,
  • - Islay,
  • - Campbeltown.

All dessa områden producerar whiskey av olika smak och karaktär. Utmärkande för exempelvis Islay är den påtagliga rökigheten och sältan. Dock kan andra områden av Skottland producera rökiga whisky liksom även Islay kan producera en mindre rökig whisky.

Irländsk Whiskey:

Observera att stavningen ändrar sig, det tillkom ett ”e” i ordet whisk(e)y. På Irland tillverkas whiskey enligt gamla metoder, men de skiljer sig inte anmärkningsvärt mycket från Skottland. Irländarna använder dock vanligtvis 3 destillationer för sin Malt Whiskey, därtill bränner de ofta grain i kopparpannor. Oavsett metod lagras whiskeyn i lagstadgade 3 år, vanligtvis längre, och blandas sedan innan buteljering. De allra flesta whiskeysorter från Irland är blandade.

Amerikansk Whiskey:

Stavning lika som den Irländska Whiskeyn. Whiskey kom till Amerika med skotska och irländska immigranter. Andra resurser och traditioner gjorde att de blev tvungna att anpassa sättet de gjorde whiskeyn på. Efter en tid började en ny typ av whiskey komma fram. Idag är det inte så mycket som liknar varandra när det gäller amerikansk och skotsk/irländsk whisk(e)y. Råvarorna som används vid framställningen i Amerika är vanligtvis majs, vete eller råg. Ingen rök används när det torkas. Till följd av detta får Amerikansk whiskey ofta en sötare och fylligare smak än många av sina Europeiska släktingar.

Amerikans whiskey delas ofta in i sex kategorier:
Bourbon, Tennesee, Rye, Wheat, Corn och Blended Whiskey. Indelningen baserar sig framförallt på innehållet men även på mängd och lagringstid.

Bourbon Whiskey
På grund av att den största delen av Bourbon produceras i Kentycky tror många att det är ett krav, men Bourbon kan faktisk produceras i vilken delstat som helst. De krav som finns är att den produceras i USA, innehåller minst 51% majs, är lagrad minst 2 år på nya ekfat samt att råspriten inte får destilleras till över 80%.

Några vanliga Buorbon’s är:

  • Jim Beam
  • Van Winkle
  • Buffalo Trace
  • Eagle Rare
  • Blanton’s
  • Marker’s Mark
  • Woodfor Reserve
  • Wild Turkey

Tennessee Whiskey
Tennessee whiskey är nära besläktad med Buorbon men några viktiga skillnader finns: Den måste vara gjord i Tennessee och filtrerad genom träkol. Filtreringen kan ta uppemot 10 dagar och görs före whiskeyn tappas på fat med syfte att filtrera bort finkeloljor. Tennesseewhiskey erkändes som egen typ 1941.

Det finns idag bara 2 aktiva destillerier som gör Tennessee whiskey:

  • Jack Daniel’s
  • George Dinkel

Rye och Wheat Whiskey
Endast en mindre del av Rye whiskey buteljeras som egen sort, Straight Rye, det mesta går till att blanda och smaksätta annan whiskey. För att få kallas Rye måste whiskeyn vara gjord på minst 51% råg, destillerad till mindre än 80% och lagrad minst 2 år på nya ekfat. Rye whiskey är något mer kraftfull och bitter än exempelvis Bourbon. Wheat whiskey måste utgöras av minst 51% vete och är mycket sällsynt.

Exempel på Rye Whiskey:

  • Wild Turkey Straight Rye Whiskey
  • Van Winkle Family Reserve Rye, 13 Year
  • Sazerac Rye Whiskey, 18 Year
  • Rittenhouse Rye Whiskey
  • Michters Rye Whiskey

Corn Whiskey
Corn Whiskey uppstod på grund av överskott på majs och kan ses som en föregångare till dagens Bourbon. Som namnet antyder är huvudingrediensen majs och minst 80% av mäskkaret måste fyllas med majs. Utöver mängden majs i mäskkaret skiljer sig Corn från Bourbon med att Corn inte behöver lagras i ekfat. Ifall Corn whiskey ska lagras måste det göras på använda Bourbonfat eller icke brända (un-charred) ekfat.

Blended Whiskey
Amerikansk blended ska inte förväxlas med Skotsk blended. Amerikansk blended måste innehålla minst 20% Rye och/eller Buorbon, resten kan vara neutral massproducerad whiskey. Resultatet blir, utöver en billig whiskey, en lättare och mildare sort.

Uisge Beatha
Livets Vatten


Bli medlem

GWC är medlem i SWF

2001944 - 0,238